tisdag, november 15, 2011

Mannen med presseningen!

En kamrat skrev på min facebook logg att hon träffat en man i Emmaboda som hade sina tillhörigheter under en pressening ett tydligt exempel på det samhälle vi lever i de samhälle som regeringen uppenbarligen vill ha.

Vi har också den senaste veckan matats i media med missförhållanden i äldrevårdsbolag som drivs av riskkapital bolag såna bolag har ett enda syfte att vinstmaximera, Vänsterpartiet är det enda parti i riskdagen som är tydlig och inte vill ha sådana bolag när det gäller vår välfärd där vi via skatten betalar för en omsorg för våra äldre. Vad Socialdemokraterna vill är så luddigt det är så tråkigt dem inte också kan ha denna självklara insikt.

Vad beror det på att inte fler protesterar mot den förda allianspolitiken? Är det så att människor inte bry sig om t.ex mannen med presseningen eller de äldres situation? Jag vill inte tro det, jag har nog faktiskt ett svar ett svar som jag tro egentligen jag inte är ensam om att ha som jag tror vad är det troligaste att folk är tysta och framförallt inte protesterar.

Självklart de rika och mest besuttna tjänar ju på den förda politiken därav uteblivna protester och en makaber tystnad. eventuellt ett blundande/förnekande för samvetets skull.

Men alla andra då? För dessa rika är en så liten del av folket.

Jag skulle vilja beskriva det så här: 
Ett samhälle där idiotin om att ensam är stark tar ett allt starkare fäste en medveten utslagning av människor dem ska ta sig i kragen det är enligt Reinfeldts sk arbetslinje den är smal och alla klarar inte av lindansen. Och alla som är på denna lina vågar knappt andas och absolut inte protestera för risken att ramla ner är så uppenbar och  ständigt närvarande med en dålig a-kassa eller kanske man inte ens är med i den längre. En rädsla att bli av med arbetet att bli sjuk man vet att skyddsnätet är urholkat det är regeringen som gjort detta. Det är medvetet av dem tro inget annat. klassisk högerpolitik är vad det är även om försök till att framställa det annorlunda görs.

När detta då är konstaterat vad är svaret!

Svaret är tillsammans ,svaret är socialism. Vi kan inte protestera en och en då trillar vi i utanförskapet designat av alliansen och för varje som man ser faller ner ju mer ökar rädslan men om alla eller de stora flertalet samtidigt hoppar ner från linan och protesterar då bli det en kraft som inte ens reinfeldts arbetslinjepolitik står pall för en längre tid. För då börjar de kosta det är de enda språk dessa begriper.

Vi måste övermanna den rädsla regeringen genom sin orättvisa hårda politik skapat, Tillsammans är den enda  rejäla möjligheten och de vet vi egentligen, för så har det alltid varit i historien och så är det se runt om i världen se den arabiska våren. Svaret är organisera er gå ihop tillsammans övervinn rädslan få stopp på idiotin som leder till fler människor med en pressening fler fall av vanvård bland gamla mm. mm.

lördag, november 12, 2011

Du vet, det vi vet!

Kylan gör sig denna morgonen tillkänna.

sitter och tittar ut genom fönstret här hemma.

Jag saknar dig så väldigt mycket, nästan hela tiden är det så.
Att nära intill dig få krypa och kylan då avtar,så hade vi det då.

Jag lever mycket i nuet så brukar det vara för mig.
Men inget är ju som vanligt när det gäller just dig.

Man kan kalla det nostalgi fantasi ja var man vill men kan inte dig glömma.
Men känslor finns där dem säger inte sluta nu med att sitta och drömma.

Kylan kommer så småningom att försvinna i väg då finns värmen som då igen sakta tar över.
Du vet vad jag finns, du känner mig så väl du vet käraste vän, du vet ju vad vi behöver.

Därför kan jag stå här och på dig länge få vänta.
Men tiden använder jag och få lov till att längta.



.

måndag, november 07, 2011

Om sanningen ska fram!

Dimman håller sitt grepp om hösten den gör det helt tyst måhända

disigt grått och en aning trist ingen sol man kan se men kan man känna?
Att efter dimman så sakta skingras undan solen lyser sen i dimmans bleka bortavaro den bli bara ett minne.
Hösten är när allt finner på något sätt en ro en väntan på vintern, med sommaren dock kvar i vårt sinne.

Dimman må ändå kännas så grå och trist, visst är det så men ändå när dimman inte längre består vi ser dessa klara höstfärger både på träd och på marken och med den insikten dimman har sin plats att fylla nu för sen när den skingrat allt det vackra träder då fram på nytt. Vi finner en gjädje i vädrets olika skeenden vi kan se fram emot nåt nytt men ändå bekant. Men lika väl alltid vi kan finna det vi söker i allt, gäller bara att öppna våra sinnen och våga ta in, naturen är fin vi är en del av den inte helt oviktig men inte heller ska det vara helt dominerande. Vi måste förstå vi är en liten del av allt detta.
Vi gör oss till en alltför stor plats. Vilket kostar naruren för mycket. Vi måste inse att allt håller ihop en del kan inte springa och roffa åt sig allt. För då faller allt mer än löven i parken för då faller allt hårt till marken.
Vi lever på en lånad planet med dess rika natur vi är enbart en liten del, men vi gör nu så väldigt mycket fel.

Det är inte dimman nu vi ser som egentligen är så trist och grå det trista är vår oförmåga till vilja att förstå.
Det bero på oss nu vilken väg ska vi gå, tåget är på väg att gå för att två graders målet ska gå att nå!
Det så fel att vi som är en liten del förstör helheten runtom oss, men hoppet finns att miljötoppmöten fortsättningsvis slutar vara en ankdamm.Det behövs om sanningen ska fram!

fredag, november 04, 2011

Vänner ni har gjort skillnad Tack!

Mötet var en framgång ni undrar säkert alla. Så till vida att man nu äntligen inser och nu erbjudit mig arbetsuppgifter som jag kan klara av utan att bli sjuk av dem som jag givetvis då accepterat kan bara efter dessa alla år säga äntligen. Kvar att lösa är dock min sjuklön och arbetskadan (kränkningen) men vi kom överens om att dela upp detta och tog själva arbetsuppgifterna först, vilket jag tyckte var klokt. Men jag övertygad om att utan det tryck som byggdes upp här via facebook och blogg samt mailkontakter med högre ort för det var dem klart medvetna om det hjälpte till att det blev ett möte överhuvudtaget och att det nu gick så här bra, så tack ni alla fina människor som stöttat mig många under lång tid som vetat om hur jag haft det många nya som tillkommit den senaste veckan ni har gjort skillnad vänner!.

 Jag mår mycket bättre nu. Hoppas detta kan få andra som behandlas illa att förstå att man ska inte tiga och godta det utan man kan själv och med hjälp av andra gör mer än vad man ibland tror. Och det var idag inga problem att låta mig få ha min vän med. som var helt omöjligt igår. Däremot så är praktiken över på Himmel o Pannkaka men Terttu Birane jag kommer inte överge dessa fina ambitioner som finns för detta utan efter ork och bästa förmåga vill jag vara fortsatt delaktig i detta. kramar till er alla


Mikael Nilsson

torsdag, november 03, 2011

Svar från regionchefen och ett svar på det tillbaks.

Från:




Knutsson Anders



Datum: 2/11/2011 11:28:34 AM Till: Mikael Nilsson Kopia: Dahlstrom Helen

Hej Mikael!

Tack för ditt mail. Jag har läst det du skriver. Har också fått information om din kontakt med Monica. Arbetsområdeschefen Helen Dahlström och hennes organisation har förtroende och delegation att hantera ditt ärende och jag vet att ni bokat ett möte i denna sak.

Med vänlig hälsning

Anders Knutsson
Regionchef






Hej Anders.
Tack för att du åtminstone svarar!

Ja vänder mig inte till dig för att det är kul på något sätt! Jag mår väldigt dåligt av det inträffade. Du har förtroende för arbetsområdeschef Helen Dahlströms organisation skriver du. Som du förstår kan jag inte ha det då det är hennes organisation som kränkt mig och fått mig att må mycket dåligt! Jag även skrivit till etikombudet som Samhall säger man ska vända sig till men ingen som helst respons där!

mvh Mikael Nilsson

onsdag, november 02, 2011

Till Regionchefen

Hej Regionchef Anders Knutsson

Då jag vet att VD Monica Lingegård vidarebefordrade mitt mail till henne till dig,hade jag ju förhoppningen om att du på något sätt skulle ta kontakt med mig! Men det har du inte gjort ger dig därför chans att göra det nu.

Som du ser i det mailet som VD sände dig beskriver jag det jag blev utsatt för i Emmaboda offentligt på ett Café allt är ändå inte med där. Men det som är med är allvarligt nog!

Ja du har ju träffat mig oftast i egenskap av fackligt förtroendevald, men det är ett tag sedan nu jag var det. Men jag är fortfarande anställd på Samhall. Vi haft tuffa förhandlingar genom åren. Men vill att du skiljer på sak och person nu.

Jag tycker det väldigt allvarligt att kränka och förolämpa vem det än är som utsätts för det. Jag kommer till ett möte jag inte vet knappt vad det ska handla om hade väl en liten föraning då man tidigare haft möten med berörda chefer. Blev lite förvånad ändå att man väljer att göra det offentligt på detta sätt, sånt här brukar ju ske i slutna rum. Nu finns ju folk som hörde och såg; man insåg väl det sen och då avbröt man mötet.men sånt här ska inte ske i slutna rum heller är min självklara åsikt.

Men det är en vanlig metod att försöka trycka ner oss som arbetar på Samhall särskilt oss som ställer krav samtidigt att få ett arbete efter de föruttsättningar man har. Jag kräver egentligen bara att ha ett arbete som inte gör mig sjuk. Jag tycker att inom Samhall med just den uttalade målsättningen för verksamheten inte borde vara så omöjligt att erbjuda det eller vad tycker du?


Det värsta är ju att man berordrar mig arbetsuppgifter som alla berörda vet inte minst jag själv gör att jag blir sjuk syftet med det kan inte vara annat än att man vill se mig mycket sjuk. Varför vill man då detta ja det svaret är ju Samhall skyldig tycker jag. Jag kan gått ha en teori om detta. I nästan varje möte jag haft med dessa chefer återkommer ständigt denna fråga. Har du inte funderat på att söka hel sjukersättning (förtidspension)? Mitt svar på frågan är NEJ! Man vill att jag säger upp mig så här har det gått för många av mina kamrater genom åren som jag försökt uppmärksamma många gånger, men ingen verkar lyssna det verkar vara en arbetsmetod som är sanktionerad mycket högt upp för annars borde det inte vara så utbrett över hela Samhallsverige.

Jag vet inte om jag orkar stå emot heller för bryts man ner tillräckligt länge så bli man uppgiven, desperat kan hända. Man har nämligen ett liv utanför Samhall också som påverkas mycket negativt andra människor som också far illa när sin nära och kära bryts ned av sjukdom som beror på att man utsätts av arbete som alla vet skadar mig! Det finns åtskilliga läkarintyg ,utredningar ergonom utredningar erfarenheter och en omfattande sjukskrivnings statistik ingen av dessa två chefer kan vara omedveten om dessa fakta. Man väljer istället att utifrån dessa fakta göra så det ska bli så svårt som möjligt för mig att arbeta utan att bli mycket sjuk på grund av de funktionsnedsättningar jag har. Det bästa ordet man kan kalla sånt här har jag funderat på det landar på ordet misshandel.

Jag varit nu på en praktik fram till 31 oktober, där jag klarat arbetet och trivts mycket bra, jag glad att denna praktik gjort att jag slipper vara så sjuk. Och att dem gav mig chansen på detta ställe. Därför bli jag mycket ledsen och upprörd när chefer sitter och påstår att hon som gett mig denna möjlighet och tagit in mig som praktikant! Utnyttjar mig! Anser att Samhall är skyldig henne och den föreningen en ursäkt.

Jag förutsätter nu att du tar en kontakt med mig

Med vänlig hälsning Mikael Nilsson