fredag, juli 13, 2007

Folkpartiet och flyktingpolitiken!

DN-debatt idag skriver folkpartiet! Inga fler socialbidrag till nyanlända flyktingar. Man skriver också att den första frågan bör vara hur ska du försörja dig. Ja det låter naturligt att fråga en nyanländ flyktig som flytt från krig och tortyr detta som första fråga? Tycker nog mer att första frågan bör vara hur mår du? Men jag är väl en blödig stackare jag? Men så är jag ju inte en hårdnackad folkpartist heller.Givetvis är det så att folk i regel vill kunna försörja sig själva. Men vad ska vi göra åt det faktum att dem diskrimineras p.g.a sitt ursprung när det gäller att få arbete och till och med bostad? Man kanske inte ska glömma det faktumet att det finns en vardagsrasism!

8 kommentarer:

Anonym sa...

Varför är du emot arbete?

Anonym sa...

Men jag har losningen!

Vi ger alla bidrag, pa det sattet behover ingen arbeta och alla kan sitta och tycka synd om sig och andra.

Jag kan halla med om att de flyktingar som kommer hit fran krigsdrabbade omraden kanske tanker pa andra saker an att skaffa sig ett jobb. Men nu ar det sa att i verkligheten (dar du inte verkar befinna dig), sa maste man ha en inkomst.

Jag hjalper garna flyktingar att komma igang i deras nya land. Men att gora dem bidragsberoende ar ju inget hit direkt. Nar de far mer pengar av staten an for att jobba (eller far lika mycket), sa tror jag en hel del valjer att stanna hemma.

aja...

Anonym sa...

Jaha och på de viset vill du starta en låglönemarknad till??? Jag tror inte det att folk väljer vara hemma om man kan arbeta kanske du skulle göra det inte vet jag det där uttrycket genom sig själv känner man andra klingar i mina öron när man läser din kommentar.

Allan sa...

Är det inte välgörenhet nog att de får skydd här? Varför bör de också kravlöst försörjas med svenskars skattemedel?

Anonym sa...

Ja är det nog Allan att du får skydd här? Om du hamnar i kris ska du väl få hjälp eller? Inget i inlägget säger att dom inter ska jobba utan beskriver hur diskrimineringen gör det svårt att få ett jobb. Du finns många invandrare som betalar skatt! Solidaritet heter det

Allan sa...

Inlägget syftar på en folkpartirapport som vill avskaffa invandrares rätt till kravlös försörjning. I praktiken handlar det om att byta namn på socialbidrag till lön och villkora ersättningen mot deltagande i den kostnadsfria svenskundervisning som en stor del av invandrarna hoppar av - trots att de inte försörjer sig själva.

Om invandringsströmmarna hade gått i motsatt riktning, hur mycket av denna generositet hade de svenska utvandrarna kunnat räkna med i afrika och mellanöstern? Är solidaritet lika med enkelriktad välgörenhet?

Anonym sa...

Invadrares rätt till kravlös försörjning skriver Allan! Jaha så nyanlända flyktingar och invandrare ska jobba för exitensminimum då ska det gälla alla då även dom svenskar som behöver socialbidrag? på det viset skapar man en låglönemarknad för invandrare nej det är inte rätt alla ska vi verka på en arbetsmarknad med avtalsenliga löner inte bara för invandrarnas skull utan för alla arbetares skull det är grundläggande och viktigt. Ja vi ska väl för det första vara tacksamma vi slipper fly från krig och tortyr Ja solidaritetshandling är inget man gör för att få nåt tillbaka då är det inte solidaritet utan girighet i ett kapitalistiskt synsätt. Ja vi ingår i den rika världen om man hade samma levnadsstandard över hela världen som vi och inga krig då hade vi haft 0 flyktingar. Vad är det för rättvisa att den rika världen har tillgång till de mesta av jordens tillgångar det blir ju på andra de fattiga ländernas bekostnad. På de viset är vi med och skapar orättvisa och krig fattigdomen är orsaken till de flesta konflikter där har vi ett ansvar i den rika och välbärgade världen. socialbidrag får aldrig bli lön för någon varken invandrare eller några andra männsikor.

Mikael.R.Nilsson sa...

det vi kallar empati, eller solidaritet (”att se sig själv i andra”, för att citera Gunnar Ekelöf), är eller bör vara den andra sidan av autonomin. Politisk, eller solidarisk identitet om man så vill, är att kunna identifiera sig med någon som man till sin kvalitativa, sociala identitet har mycket lite gemensamt med.