Man kan ej alltid sig
på livet förstå vad är meningen varför går det som så.
Det är ju en allt
igenom pågående process allting men man vill ju ändå kunna känna
igen sig här runt omkring.
Nu de senaste veckorna
har jag fått problem känner inte igen mig själv eller världen
omkring. Människor runt om mig har visat sig från en sida som jag
helst velat vara ovetande om det gör mig ont att man faktiskt
startar konflikter utan en tanke på att folk far illa till och med
människor som berörd knappast velat skada eftersom dem bara bli
indirekt berörda för att dem bara existerar i närheten runt om.
Kanske lever en del människor för att ställa till bråk verkar som
det görs i syfte att på nåt vis få en personlig kick av det och
då må bra! Ja vad vet jag jag är bara lekman men det finns säkert
experthjälp att få för den som här visar tecken att behöva! Vet
att jag inte mår så bra det är därför jag skriver det här nu.
Att skriva ned vad jag
känner är för mig viktigt ett andningshåll som kan ge mig kraften
tillbaka. Det märkliga denna gång att jag mår så dåligt är det
faktum att egentligen går mycket ändå åt rätt håll, med
viktnedgång och så har ju gått relativt bra ändå känner jag mig
trött rent av dålig, ledsen och emellanåt helt uppgiven och
tillintetgjord.
Ja livet är olika för
oss alla men samtidigt väldigt lika.
Det är inte synd om
mig detta är ingen självömkan mest ett konstaterande att livet vi
lever ibland lever med oss på sitt eget vis. Avslutar här med en
textrad av alla låtar i senaste melodifestivalen väljer jag denna.
Jag reser mig igen, ja jag reser mig igen!
Mikael Nilsson
Lindås 2012-05-18
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar