Hej Hans Linde Vänsterpartiets talesperson i utrikesfrågor!

1.Det var ju en utrikespolitisk debatt i riksdagen som du medverkade i nyligen. Vad anser du vara den största bristen i den utrikespolitik som regeringen fört denna mandatperioden?

- Min främsta kritik mot den borgerliga regeringens utrikespolitik är att vi under gångna åren blivit en passiv allierad till USA i världen, den så kallde trans-atlantiska länken har överordnats arbetet för att fred, nedrustning och mänskliga rättigheter. Samtidigt har utrikespolitiken fokuserats starkt till vårt närområde, Sveriges röst har inte hörts i Afrika, Asien eller Latinamerika.

2. Sverige har militär på plats i Afghanistan på ett FN mandat men under Natos befäl. Är detta inte ovanligt har vi någon gång tidigare medverkat i oroshärdar på detta sätt?

- Under det senaste decenniet har vi sett att FN delegerat ansvaret för genomförandet av olika internationella insatser till andra organisationer, t.ex. till Afrikanska Unionen i Darfur och till Nato i Kosovo. Det är ett resultat av att FN inte haft kapacitet att genomföra all insatser som behövs och därför behöver FN stärkas. Det som är unikt med insatsen i Afghanistan är att det på inget sätt är en neutral insats - den har istället tydligt tagit ställning i en väpnand konflikt och samordnar sig med krigförande parter. I realiteten har man därför blivit en del av USA:s krig i landet.

3. Vår utrikespolitik Vänsterpartiets vilka grunder vilar den sig på?

- Vänsterpartiets utrikesolitik vilar på den internationella solidariteten, insikten att kampen för rättvisa, jämlikhet och jämställdhet varken slutar eller börjar vid Sveriges gränser. Därför är det självklart för oss att stå upp för varje lands rätt att forma sin egen politik, att leva i frihet och få sina mänskliga rättigheter respekterade.

4. Jag lyssnade på debatten där uppmärksammade jag din kritik om att det är en enmansshow av utrikesministern och de andra allianspartierna inte har mycket att säga till om. Ser du att den risken finns i det rödgröna alternativet med det stora partiet och i så fall varför? Och om inte varför?

- Det rödgröna samarbetet vilar på att vi är tre jämlika parter som samverkar. Vi har gått in i samarbetet för att byta regering och byta politik, vi kommer därför inte acceptera att bli ett passivt transportkompani på det sätt som C, FP och KD blivit i utrikespolitiken under den borgerliga regeringen.

5. Jag kan känna att Sveriges röst i världen tystnade markant efter mordet på Olof Palme. Håller du med om den analysen? Och varför är det viktigt att Sveriges röst hörs i utlandet?

- Sveriges röst har tydligt tysnat när den politiska viljan att Sverige ska vara en kraft som gör skillnad i världen försvunnit. Jag tycker det är viktigt att Sverige har en aktiv och självständig utrikespolitik eftersom jag ser att Sverige kan spela en unik roll. Vi är ett av världens rikaste länder, men saknar kolonial historia och är alliansfria - det ger oss möjlighet att vara en brygga mellan Nord och Syd, att agera som fredsmäklare vid konflikter och stå som värd för försoningsprocesser. Världen idag är i stort behov av länder som kan spela just den rollen.

Tack Hans för dina svar!

Att erkänna folkmordet är ett steg mot försoning .

Riksdagsbeslutet att erkänna Turkiets folkmord 1915 uppmärksammades stort idag, och har utlöst diplomatisk aktivitet. Hans Linde lade fram förslaget som nu antagits. Han menar att det nu tagits ett steg mot upprättelse och försoning.

- Jag beklagar att Turkiet beslutat att kalla hem sin ambassadör, jag hade hoppats att Turkiet skulle visa större respekt för den demokratiska processen i Sverige än så. Men jag är oerhört glad över att vi fått upp frågan om folkmordet 1915 på armenier, assyrier, syrianer, kaldéer och pontiska greker på dagordningen inte bara i Sverige utan också i Turkiet. Upprättelse för offren och försoning förutsätter att de som förnekar folkmordet konfronteras. Vi har tagit ett historiskt steg mot försoning och jag är stolt över att få vara med i detta beslut.

Hade du väntat dig att motionen skulle gå igenom i riksdagen när du lade den?

- Nej! Jag har hela tiden känt att vi haft argumenten på vår sida. Men det är inte alltid de som vinner debatterna som vinner omröstningarna, 11 mars var ett undantag, då vann vi både debatten och omröstningen.

Varför ska Sveriges riksdag lägga sig i den här frågan egentligen?

- I 95 år har Turkiet blockerat och förhalat alla försök att ge offren och deras ättlingar upprättelse, därför är det vårt ansvar att agera utifrån insikten att det som skedde 1915 var ett folkmord. Många av offrens ättllingar bor dessutom idag i Sverige, jag känner ett ansvar att göra vad jag kan för att bidra till att de får upprättelse, att deras lidande ska erkännas. Dessutom är jag övertygad att om vi vill förhindra nya folkmord i framtiden så måste vi lära av historien, kalla saker och ting vid sitt rätta namn.

Vad har du fått för reaktioner?

- Jag har aldrig efter någon debatt fått så många mejl, sms och telefonsamtal. Armenier, assyrier, syrianer, kaldéer och pontiska greker hör av sig från hela världen och uttrycker sin tacksamt och glädje över vårt beslut. Efter beslutet firade jag med Assyriska föreningen i Hallunda, den glädje jag mötte där över beslutet var fantastisk!

Vad händer nu? Kommer utrikesminister Carl Bildt följa riksdagens beslut?

- Enligt riksdagens beslut ska regeringen nu agera med kraft för ett erkännande inom EU och FN. Tyvärr har Carl Bildt uppvisat en arrogans mot riksdagens beslut som även med Carl Bildts måttstock måste anses vara exceptionell. Men jag förutsätter att när hans upprördhet har lagt sig så kommer även han inse att ett demokratiskt beslut är fattat och att det är hans skyldighet att respektera det. Skulle Carl Bildt fortsätta att obstruera kan han räkna med att anmälas till riksdagens Konstitutionsutskott.